Som fotograf så är jag i en intressant situation där jag syns inte lika mycket men där slutprodukten reflekterar vad jag ser på dem jobb jag får.
Ett bra exempel är Webcoast, i år jobbade jag återigen som fotograf och fick som vanligt för lite tid över för att vara social och att vara synlig som dem som bara deltog som delgarare hade möjlighet till.
Det som dessutom gör den punkten extra tydlig är att dem som höll i sessioner syntes väldigt mycket (av naturliga skäl!), jag som fotograf syntes mindre då jag gick konstant runt och fotade.
Detta betyder inte att jag var helt osynlig, jag syntes genom att gå runt med en kamera men pga att jag konstant rörde på mig och gjorde mitt jobb så fick jag en mera dold status.
Sedan finns det den delen där man via statistik och via blogginlägg kan mäta hur bra man syntes och utifrån den datan var jag ganska osynlig iaf om man mäter antalet gånger folk nämnde ens namn.
Nu vill jag nämna en viktig sak: jag var där för att fota, jag sökte inte extra uppmärksamhet och hade det fullt upp så jag var ganska osocial men det är jobbets natur och inte något jag medvetet gjorde!
Att nämnas på blogginlägg är en bonus och inte något jag nödvändigtvis kräver av andra!
Det viktigaste för mig är att göra mitt bästa, ta bilder som reflekterar min kunskap och som sedan används i marknadsföringsyfte för att vidare ge mig fler jobb och skapa en karriär!
Med mitt jobb så får jag responsen efter att bilderna lagts upp och i fallet med Webcoast 2012 så fick jag väldigt varm och positiv respons och det är något jag uppskattar och som ger mig en positiv energi som får mig att fortsätta jobbet och ha roligt!
Så anser jag att Webcoast 2012 var ett ritktigt bra och roligt jobb? Absolut, Webcoast är en höjdpunkt varje för mig och jag älskar att jag har kollegor som ger mig förtroendet att fota och vara med i ett event som ger SÅ mycket möjlighet att utvecklas och att bli en bättre person!
lördag 24 mars 2012
torsdag 22 mars 2012
Webcoast 2012, ett underbart äventyr!
Jag jobbade även i år som en i arbetsgruppen och fotograf under Webcoast 2012 och precis som förra året hann jag inte prata med lika många som jag önskat eller gå på sessioner och det är förståeligt för jag hade ett jobb att göra!
Men så uppstår det en intressant konflikt för på Webcoast är målet att vara social och prata med folk och som fotograf uppnår jag inte det målet genom att vandra runt lokalerna och fota folk för det är inte socialt!
Jag inser också att det är antingen att vara fotograf eller deltagare och mitt yrke och jobb är att vara fotograf så den sociala biten blir inte lika bra som jag egentligen skulle velat att den var!
Med det sagt så är jag enormt nöjd med dem bilder jag tog för dels var det lättare då jag fick hjälp via min fotograf kollega Chris då deltagarantalet var 250 personer i år och det finns inte tillräckligt många av mig för att täcka så många deltagare!
Tack för den jättefina responsen på bilderna, det ger mig styrkan att bli bättre på mitt yrke och jag kan fortsätta leverera bra bilder till er!
Jag fick jag träffa den underbara Maja Larsson som räddat mig från att bara ta jobb bilder via Fotosöndag, det var också roligt att träffa fler från fotosöndag gänget (Karl Nilsson, Mattias Karlsson, Helena Taubner med flera) som kom och jag fick se och prata med dem in real life!
En annan aspekt som gör Webcoast riktigt bra är att få ut ens namn och därmed skapa jobb tillfällen för med 250 kunniga människor så finns det en massa dolda jobb som kommer fram först när man pratar med varandra och visar intresse i det dem behöver hjälp med!
En mycket god nyhet: framför en entusiastisk publik så blev det klart att Webcoast 2013 ska bli av och jag ser fram emot att som en i arbetsgruppen bearbeta feedbacken från deltagarna och från resten av arbetsgruppen för att sedan via den informationen göra min del och återupprepa succen!
Passa på att kolla på bilderna från Webcoast 2012:
Ps Jag och många av fotograferna har satt licensen på Creative Commons på bilderna, detta betyder att det uppmuntras att ni delar och visar bilderna, glöm inte att oss credit så blir vi fotografer glada.
Vill ni läsa om Creative commons så finns det en utmärkt källa:
http://www.kristinaalexanderson.se/category/creative-commons-2/
Mina bilder
http://www.flickr.com/photos/sf_webcoast/sets/72157629255612246/
Chris bilder
http://www.flickr.com/photos/chris_aliaga/sets/72157629630080097/
Och resten av deltagarnas bilder
http://www.flickr.com/groups/webcoast/
Men så uppstår det en intressant konflikt för på Webcoast är målet att vara social och prata med folk och som fotograf uppnår jag inte det målet genom att vandra runt lokalerna och fota folk för det är inte socialt!
Jag inser också att det är antingen att vara fotograf eller deltagare och mitt yrke och jobb är att vara fotograf så den sociala biten blir inte lika bra som jag egentligen skulle velat att den var!
Med det sagt så är jag enormt nöjd med dem bilder jag tog för dels var det lättare då jag fick hjälp via min fotograf kollega Chris då deltagarantalet var 250 personer i år och det finns inte tillräckligt många av mig för att täcka så många deltagare!
Tack för den jättefina responsen på bilderna, det ger mig styrkan att bli bättre på mitt yrke och jag kan fortsätta leverera bra bilder till er!
Jag fick jag träffa den underbara Maja Larsson som räddat mig från att bara ta jobb bilder via Fotosöndag, det var också roligt att träffa fler från fotosöndag gänget (Karl Nilsson, Mattias Karlsson, Helena Taubner med flera) som kom och jag fick se och prata med dem in real life!
En annan aspekt som gör Webcoast riktigt bra är att få ut ens namn och därmed skapa jobb tillfällen för med 250 kunniga människor så finns det en massa dolda jobb som kommer fram först när man pratar med varandra och visar intresse i det dem behöver hjälp med!
En mycket god nyhet: framför en entusiastisk publik så blev det klart att Webcoast 2013 ska bli av och jag ser fram emot att som en i arbetsgruppen bearbeta feedbacken från deltagarna och från resten av arbetsgruppen för att sedan via den informationen göra min del och återupprepa succen!
Passa på att kolla på bilderna från Webcoast 2012:
Ps Jag och många av fotograferna har satt licensen på Creative Commons på bilderna, detta betyder att det uppmuntras att ni delar och visar bilderna, glöm inte att oss credit så blir vi fotografer glada.
Vill ni läsa om Creative commons så finns det en utmärkt källa:
http://www.kristinaalexanderson.se/category/creative-commons-2/
Mina bilder
http://www.flickr.com/photos/sf_webcoast/sets/72157629255612246/
Chris bilder
http://www.flickr.com/photos/chris_aliaga/sets/72157629630080097/
Och resten av deltagarnas bilder
http://www.flickr.com/groups/webcoast/
söndag 11 mars 2012
Konsten att gömma undan fina skatter i onödan!
Jag befinner mig i ett intressant läge sedan ett tag:
Jag har massor av bildmaterial och kunskaper som jag av någon anledning inte kan eller tydligen velat dela med mig av!
Bilder:
Jag brukade lägga upp en bild per dag på flickr, sedan kom jobbet som egenföretagare in och helt och hållet stoppade denna tradition och anledningen blev att jag fann mig en situation där jobbet handlade mest om att marknadsföra mig själv och företaget. Dessutom tog jag mycket mindre bilder för skojs skulle och att lägga upp kundbilder fungerar ju inte heller!
Räddningen blev Fotosöndag som handlar om att varje vecka ta en bild enligt ett viss tema och nu fick jag iaf en ursäkt att ta en bra bild i veckan och lägga på nätet som inte handlade om kunder eller krav på att prestera!
Nu i efterhand inser jag att jag har en massa fina bilder som folk vill se men pga jobbet som i motsatt till titeln "frilansfotograf" inte handlar om att ta bilder och istället handlar om att till 80-85% handlar om att marknadsföra sig själv genom att knyta kontakter, sitta vid datorn och annat administrativt jobb!
Jag var medveten om allt detta när jag startade eget och har accepterat den rollen så när jag får chansen till en fotopromenad med mina vänner tar jag den!
Sedan finns det den delen där jag sätter väldigt konstiga krav att saker ska vara perfekta och det bidrar till att vissa saker blir sen eller inte alls blir gjort!
En av dem delar som försenats i evigheter är att skapa en hemsida och efter en uppmaning från en god vän så tvingade jag mig själv att göra fanskapet klart!
Så nu har jag en hemsida men nu dök nästa idiotiska hinder upp: vågar/vill jag visa upp den?
För den är bra enligt min åsikt speciellt när jag är en total dumskalle när det gäller det området så är det egentligen ett mirakel att den ens kom till!
Så till frågan att också visa upp den, är jag redo för detta? Finns det innehåll nog för att intressera folk? Svaret är ja men som vanligt med mig finns det hinder och vad det är kan jag ärligt talat inte säga för om jag visste det så skulle jag inte sitta i denna situation!
Sedan finns det frågan om att skapa en Facebook företagssida, det är något jag måste göra och om jag fick välja skulle jag vilja ta ordet "måste" och med diverse hemska medeltida tortyrverktyg döda det, för det är inte ett bra ord, det säger mera att "det är inte roligt men det ska göras ändå" istället för att "vi gör det roligt och givande och utmanade"!
Nä nu får det vara nog med mina vardags dumheter, varför i hela världen skulle ni andra trevliga människor ta er igenom detta enorma mängd nonsens när jag själv har svårt med att läsa långa blogginlägg!
Over and out!
Jag har massor av bildmaterial och kunskaper som jag av någon anledning inte kan eller tydligen velat dela med mig av!
Bilder:
Jag brukade lägga upp en bild per dag på flickr, sedan kom jobbet som egenföretagare in och helt och hållet stoppade denna tradition och anledningen blev att jag fann mig en situation där jobbet handlade mest om att marknadsföra mig själv och företaget. Dessutom tog jag mycket mindre bilder för skojs skulle och att lägga upp kundbilder fungerar ju inte heller!
Räddningen blev Fotosöndag som handlar om att varje vecka ta en bild enligt ett viss tema och nu fick jag iaf en ursäkt att ta en bra bild i veckan och lägga på nätet som inte handlade om kunder eller krav på att prestera!
Nu i efterhand inser jag att jag har en massa fina bilder som folk vill se men pga jobbet som i motsatt till titeln "frilansfotograf" inte handlar om att ta bilder och istället handlar om att till 80-85% handlar om att marknadsföra sig själv genom att knyta kontakter, sitta vid datorn och annat administrativt jobb!
Jag var medveten om allt detta när jag startade eget och har accepterat den rollen så när jag får chansen till en fotopromenad med mina vänner tar jag den!
Sedan finns det den delen där jag sätter väldigt konstiga krav att saker ska vara perfekta och det bidrar till att vissa saker blir sen eller inte alls blir gjort!
En av dem delar som försenats i evigheter är att skapa en hemsida och efter en uppmaning från en god vän så tvingade jag mig själv att göra fanskapet klart!
Så nu har jag en hemsida men nu dök nästa idiotiska hinder upp: vågar/vill jag visa upp den?
För den är bra enligt min åsikt speciellt när jag är en total dumskalle när det gäller det området så är det egentligen ett mirakel att den ens kom till!
Så till frågan att också visa upp den, är jag redo för detta? Finns det innehåll nog för att intressera folk? Svaret är ja men som vanligt med mig finns det hinder och vad det är kan jag ärligt talat inte säga för om jag visste det så skulle jag inte sitta i denna situation!
Sedan finns det frågan om att skapa en Facebook företagssida, det är något jag måste göra och om jag fick välja skulle jag vilja ta ordet "måste" och med diverse hemska medeltida tortyrverktyg döda det, för det är inte ett bra ord, det säger mera att "det är inte roligt men det ska göras ändå" istället för att "vi gör det roligt och givande och utmanade"!
Nä nu får det vara nog med mina vardags dumheter, varför i hela världen skulle ni andra trevliga människor ta er igenom detta enorma mängd nonsens när jag själv har svårt med att läsa långa blogginlägg!
Over and out!
måndag 5 mars 2012
Bristfällig kommunikation=katastrofala följder!
Jag fick ett samtal från en kund idag som undrade vad jag sysslar med, mera specifikt hur jag misslyckades med att ta den typen av bilder kunden bett mig ta!
Kunden hade helt rätt för för via bristfällig kommunikation från min sida fick kunden väldigt lite tid att förklara vad denna person önskade för bilder så samtalet handade om att försöka förklara mitt beteende och se till att förtroende kontot inte var helt förbrukat!
Det värsta är att ett samtal hade räckt för att detta inte skulle hända och jag lyckades på något sätt att fucka upp allt genom att inte ringa kunden!
Så nu står jag och kunden i ett läge där jag har ett stort reparations jobb att göra så att personen inte tror att jag är en idiot som gör vad jag vill och ändå förväntar mig att fakturorna ska betalas!
Tack vare snabbt agerande har jag ändå lyckats på ett hyffsat sätt att undvika total katastrof via förslag på förbättringar och sätt som får kunden att fortfarande tro på mig som fotograf!
Så vad är läxan i allt detta??
Om det står i ett email att jag ska ringa kunden, SÅ SKA JAG RINGA KUNDEN!!!
Medan min hjärna sönderanalyserar dagens dumhet från min sida så har jag två rullar film att scanna som ett sätt att gå vidare och sluta hacka på mig själv!
Kunden hade helt rätt för för via bristfällig kommunikation från min sida fick kunden väldigt lite tid att förklara vad denna person önskade för bilder så samtalet handade om att försöka förklara mitt beteende och se till att förtroende kontot inte var helt förbrukat!
Det värsta är att ett samtal hade räckt för att detta inte skulle hända och jag lyckades på något sätt att fucka upp allt genom att inte ringa kunden!
Så nu står jag och kunden i ett läge där jag har ett stort reparations jobb att göra så att personen inte tror att jag är en idiot som gör vad jag vill och ändå förväntar mig att fakturorna ska betalas!
Tack vare snabbt agerande har jag ändå lyckats på ett hyffsat sätt att undvika total katastrof via förslag på förbättringar och sätt som får kunden att fortfarande tro på mig som fotograf!
Så vad är läxan i allt detta??
Om det står i ett email att jag ska ringa kunden, SÅ SKA JAG RINGA KUNDEN!!!
Medan min hjärna sönderanalyserar dagens dumhet från min sida så har jag två rullar film att scanna som ett sätt att gå vidare och sluta hacka på mig själv!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)