Synlighet som fotograf

Som fotograf så är jag i en intressant situation där jag syns inte lika mycket men där slutprodukten reflekterar vad jag ser på dem jobb jag får.

Ett bra exempel är Webcoast, i år jobbade jag återigen som fotograf och fick som vanligt för lite tid över för att vara social och att vara synlig som dem som bara deltog som delgarare hade möjlighet till.

Det som dessutom gör den punkten extra tydlig är att dem som höll i sessioner syntes väldigt mycket (av naturliga skäl!), jag som fotograf syntes mindre då jag gick konstant runt och fotade.

Detta betyder inte att jag var helt osynlig, jag syntes genom att gå runt med en kamera men pga att jag konstant rörde på mig och gjorde mitt jobb så fick jag en mera dold status.

Sedan finns det den delen där man via statistik och via blogginlägg kan mäta hur bra man syntes och utifrån den datan var jag ganska osynlig iaf om man mäter antalet gånger folk nämnde ens namn.

Nu vill jag nämna en viktig sak: jag var där för att fota, jag sökte inte extra uppmärksamhet och hade det fullt upp så jag var ganska osocial men det är jobbets natur och inte något jag medvetet gjorde!
Att nämnas på blogginlägg är en bonus och inte något jag nödvändigtvis kräver av andra!

Det viktigaste för mig är att göra mitt bästa, ta bilder som reflekterar min kunskap och som sedan används i marknadsföringsyfte för att vidare ge mig fler jobb och skapa en karriär!

Med mitt jobb så får jag responsen efter att bilderna lagts upp och i fallet med Webcoast 2012 så fick jag väldigt varm och positiv respons och det är något jag uppskattar och som ger mig en positiv energi som får mig att fortsätta jobbet och ha roligt!

Så anser jag att Webcoast 2012 var ett ritktigt bra och roligt jobb? Absolut, Webcoast är en höjdpunkt varje för mig och jag älskar att jag har kollegor som ger mig förtroendet att fota och vara med i ett event som ger SÅ mycket möjlighet att utvecklas och att bli en bättre person!

Webcoast 2012, ett underbart äventyr!

Jag jobbade även i år som en i arbetsgruppen och fotograf under Webcoast 2012 och precis som förra året hann jag inte prata med lika många som jag önskat eller gå på sessioner och det är förståeligt för jag hade ett jobb att göra!

Men så uppstår det en intressant konflikt för på Webcoast är målet att vara social och prata med folk och som fotograf uppnår jag inte det målet genom att vandra runt lokalerna och fota folk för det är inte socialt!
Jag inser också att det är antingen att vara fotograf eller deltagare och mitt yrke och jobb är att vara fotograf så den sociala biten blir inte lika bra som jag egentligen skulle velat att den var!

Med det sagt så är jag enormt nöjd med dem bilder jag tog för dels var det lättare då jag fick hjälp via min fotograf kollega Chris då deltagarantalet var 250 personer i år och det finns inte tillräckligt många av mig för att täcka så många deltagare!
Tack för den jättefina responsen på bilderna, det ger mig styrkan att bli bättre på mitt yrke och jag kan fortsätta leverera bra bilder till er!

Jag fick jag träffa den underbara Maja Larsson som räddat mig från att bara ta jobb bilder via Fotosöndag, det var också roligt att träffa fler från fotosöndag gänget (Karl Nilsson, Mattias Karlsson, Helena Taubner med flera) som kom och jag fick se och prata med dem in real life!

En annan aspekt som gör Webcoast riktigt bra är att få ut ens namn och därmed skapa jobb tillfällen för med 250 kunniga människor så finns det en massa dolda jobb som kommer fram först när man pratar med varandra och visar intresse i det dem behöver hjälp med!

En mycket god nyhet: framför en entusiastisk publik så blev det klart att Webcoast 2013 ska bli av och jag ser fram emot att som en i arbetsgruppen bearbeta feedbacken från deltagarna och från resten av arbetsgruppen för att sedan via den informationen göra min del och återupprepa succen!

Passa på att kolla på bilderna från Webcoast 2012:
Ps Jag och många av fotograferna har satt licensen på Creative Commons på bilderna, detta betyder att det uppmuntras att ni delar och visar bilderna, glöm inte att oss credit så blir vi fotografer glada.

Vill ni läsa om Creative commons så finns det en utmärkt källa:
http://www.kristinaalexanderson.se/category/creative-commons-2/

Mina bilder
http://www.flickr.com/photos/sf_webcoast/sets/72157629255612246/

Chris bilder
http://www.flickr.com/photos/chris_aliaga/sets/72157629630080097/

Och  resten av deltagarnas bilder
http://www.flickr.com/groups/webcoast/

Konsten att gömma undan fina skatter i onödan!

Jag befinner mig i ett intressant läge sedan ett tag:

Jag har massor av bildmaterial och kunskaper som jag av någon anledning inte kan eller tydligen velat dela med mig av!

Bilder:
Jag brukade lägga upp en bild per dag på flickr, sedan kom jobbet som egenföretagare in och helt och hållet stoppade denna tradition och anledningen blev att jag fann mig en situation där jobbet handlade mest om att marknadsföra mig själv och företaget. Dessutom tog jag mycket mindre bilder för skojs skulle och att lägga upp kundbilder fungerar ju inte heller!
Räddningen blev Fotosöndag som handlar om att varje vecka ta en bild enligt ett viss tema och nu fick jag iaf en ursäkt att ta en bra bild i veckan och lägga på nätet som inte handlade om kunder eller krav på att prestera!
Nu i efterhand inser jag att jag har en massa fina bilder som folk vill se men pga jobbet som i motsatt till titeln "frilansfotograf" inte handlar om att ta bilder och istället handlar om att till 80-85% handlar om att marknadsföra sig själv genom att knyta kontakter, sitta vid datorn och annat administrativt jobb!
Jag var medveten om allt detta när jag startade eget och har accepterat den rollen så när jag får chansen till en fotopromenad med mina vänner tar jag den!

Sedan finns det den delen där jag sätter väldigt konstiga krav att saker ska vara perfekta och det bidrar till att vissa saker blir sen eller inte alls blir gjort!
En av dem delar som försenats i evigheter är att skapa en hemsida och efter en uppmaning från en god vän så tvingade jag mig själv att göra fanskapet klart!
Så nu har jag en hemsida men nu dök nästa idiotiska hinder upp: vågar/vill jag visa upp den?
För den är bra enligt min åsikt speciellt när jag är en total dumskalle när det gäller det området så är det egentligen ett mirakel att den ens kom till!
Så till frågan att också visa upp den, är jag redo för detta? Finns det innehåll nog för att intressera folk? Svaret är ja men som vanligt med mig finns det hinder och vad det är kan jag ärligt talat inte säga för om jag visste det så skulle jag inte sitta i denna situation!
Sedan finns det frågan om att skapa en Facebook företagssida, det är något jag måste göra och om jag fick välja skulle jag vilja ta ordet "måste" och med diverse hemska medeltida tortyrverktyg döda det, för det är inte ett bra ord, det säger mera att "det är inte roligt men det ska göras ändå" istället för att "vi gör det roligt och givande och utmanade"!

Nä nu får det vara nog med mina vardags dumheter, varför i hela världen skulle ni andra trevliga människor ta er igenom detta enorma mängd nonsens när jag själv har svårt med att läsa långa blogginlägg!
Over and out!

Bristfällig kommunikation=katastrofala följder!

Jag fick ett samtal från en kund idag som undrade vad jag sysslar med, mera specifikt hur jag misslyckades med att ta den typen av bilder kunden bett mig ta!
Kunden hade helt rätt för för via bristfällig kommunikation från min sida fick kunden väldigt lite tid att förklara vad denna person önskade för bilder så samtalet handade om att försöka förklara mitt beteende och se till att förtroende kontot inte var helt förbrukat!

Det värsta är att ett samtal hade räckt för att detta inte skulle hända och jag lyckades på något sätt att fucka upp allt genom att inte ringa kunden!

Så nu står jag och kunden i ett läge där jag har ett stort reparations jobb att göra så att personen inte tror att jag är en idiot som gör vad jag vill och ändå förväntar mig att fakturorna ska betalas!

Tack vare snabbt agerande har jag ändå lyckats på ett hyffsat sätt att undvika total katastrof via förslag på förbättringar och sätt som får kunden att fortfarande tro på mig som fotograf!

Så vad är läxan i allt detta??
Om det står i ett email att jag ska ringa kunden, SÅ SKA JAG RINGA KUNDEN!!!

Medan min hjärna sönderanalyserar dagens dumhet från min sida så har jag två rullar film att scanna som ett sätt att gå vidare och sluta hacka på mig själv!

Den ineffektiva dagen!

Igår fann jag mig i en situation där to-do listan sade åt mig att det fann jobb att utföra men min hjärna satte mig i en riktigt elak fälla där allt blev evig försenat, väldigt lite blev gjort och jag ansåg att dagen var mer eller mindre ett misslyckande!
Den goda nyheten var dock att jag lyckades lägga i mig i god tid och vakande med ett mycket bättre humör på morgonen!

Viljan att få saker gjort är när jag skriver detta tillbaka och som extra bonus poäng fann jag lusten att skriva ner dessa tankar på bloggen!

Dagen ska dessutom förgyllas genom att lyssna den märkliga och samtidigt underbara Tchaikovsky och hans 4:e, 5:e och 6:e symfonier i händerna på den lika underbara dirigenten Karajan :)

Ha en bra tisdag :)

Tweetup, det moderna sättet att träffas!

En fördel med sociala nätverk är det finns så många fina och kunniga folk därute och även om man inte träffar dessa personer i verkliga livet (vi bor dessvärre i många fall stora avstånd ifrån varandra!) så är dessa personer ändå värda att kalla vänner med målet att en dag också ses på riktigt.

Ett av dessa sätt att träffas på riktigt sker via en "Tweetup", dvs folk på Twitter arrangerar en träff genom att bestämma en plats och tid och hoppas att så många som möjligt dyker upp och är sociala med varandra.
Jag har varit på några sådanna träffar och kan varmt rekommendera dessa träffar då det finns så mycket gott att hämta från den gemensamhet som en bunt twittrare har och den vilja att dela med sig av sin kunskap.

Så om ni andra vill uppleva en sådan gemenskap gör så här:
Ta namnet på den stad du bor i och notera det förkortade namnet (i mitt fall Göteborg som i detta fallet blir GBG), i eran twitter klient sök sedan på *hashtagen #tweetup(förkortad stadens namn) exempelvis #tweetupgbg för göteborg, #tweetuphsb för Hälsingborg osv...
Om du sedan ser en i din stad passa då på att vara med och upplev den fina gemenskapen!
Skulle det vara så att du inte hittar någon tweetup i just din stad så ta initiativet och skapa en!

*En hashtag eller brädgård är ett sätt att göra ett ord sökbart på twitter som gör att andra Twitter användare kan se hela diskussionen som pågår kring ett visst ämne.

My review of Camtica screen recorder software

I was asked if i could do a review of a screen recording software called Camtica from a company called Jiteco.

http://jiteco.com/screen_recorder_software.html 

Screen Recorder Software

----------------------------------------------------
Before i start i need to mention that i don't own a webcam so this review is for the screen capture part only.
----------------------------------------------------

From the start you are met with a pleasantly small 6.5mb .exe installation file.

After the installation you are welcomed to the software by a two window layout: the marker window and a Camtica window where you get several options for the size of the capture area, use of webcam and audio options and the main record button.

 When selecting a area to capture  you have several options:
1  resize the marker window yourself to the size of the screen you with to capture.
2. By clicking on the rectangle with a arrow (marked in dark gray) you get more options to play with.
3. If you know the exact dimension enter the width and height values into the boxes marked "W" and "H".

By pressing the rectangular box with a down arrow (marked with dark gray) you can access the recording options area that allows you to play with advanced settings






























You are here met with several options ranging from which settings to use when recording to a WMV file, video size, framerate, hot key for stopping the recording and options for showing or disabling the mouse cursor when recording the screen.




You also have the option to select a AVI file as your recording format and here you have several options for the sound and video settings.
I highly recommend that you do some trial and error test recordings to find the quality level that is to your specific needs as i found a long list of options to play with for both the audio and video codecs!

You have several option for the video size.

You can also select the framerate of your choice.

When you press record you get a three second countdown that tells you when you can start your screen recording.

When you are done with your screencast press the F10 key to stop the recording (F10 as a default, but you can set another stop key) and then save the file by naming it to a location of your choice and you are done! 

Congrats on recording you own screen!

----

Pros and cons:

Pros:

- Very easy to use interface

- Allot of setting to customizing and play with.

- I didnt notice any performance issues even with my 5+ year old desktop machine!

- Small installation file.

Cons:

- Loses my custom setting when shut down, start with default setting on when started.

- Lack of setting for high definition recording, 720p and 1080p.

- Too many choices for video and audio codecs requiring the user to use trial and error before find the

   right combination. 

A note regarding the codec issue:

I suspect that i may have additional codecs installed on my system which could explain the longer list, your experience may vary based on your setup.

All in all i enjoy using Camtica for its easy to use interface, highly recommended!

Visit their website for more information and a try it for your self.

http://jiteco.com/screen_recorder_software.html 
Screen Recorder Software

Irrelevant information

För ett par år sedan när jag via en psykolog fick hjälp med att åter bli social och våga prata med nya människor  insåg jag att det finns vissa attribut som folk i vissa typer av media gärna använder för att trakassera och se ner på andra och jag insåg att dessa attribut säger ingenting om hur en person är på insidan.

Så jag tog ett beslut som fortfarande gäller och om jag får som jag vill kommer detta att gälla resten av mitt liv:
Jag ser inte på folk utifrån deras utsida, istället lägger jag min kraft och vilja på att förstå deras insida och på sätt hitta dem där guldklimparna som resulterar i en vänskap som håller mycket länge!

Så följande attribut är totalt irrelevant för mig:

Kön:
Det intresserar mig inte att konstant få veta om vad som skiljer i mellan könen. Man eller kvinna, kvinna eller man, det säger inget till om denna persons insida bara att deras yttre utseende skiljer sig.

Sexualitet:
Totalt ointressant! Den enda effekt som jag ser är att folk blir stämplade med en massa fula namn pga detta!

Hudfärg:
Ännu mer nonsens, varför dra upp en massa stereotyper om människor bara för att de har hudfärg X. nä lägg ner denna idioti, vi är alla likvärdiga oavsett hudfärg!

Klädsel:
Eftersom jag klär mig helt tokigt (jag har inget intresse i kläder och därför klär mig enligt min egna känsla och tokigt blir det men jag trivs med det!) så lägger jag inte krav på att andra ska vara bättre, jag går så långt och säger att desto mer "udda" folk klär sig destå mer respekt har jag för dem och kollar man på min vänskaps krets så föredrag jag hellre "udda" val av klädsel än kostymnissar med slips!

Kroppsform:
Jag har lika mycket respekt för folk oavsett deras kroppsform, smal eller tjock, vältränad eller fet.
Då jag själv inte är den mest vältränade så känns det bara dumt att kräva att andra ska se ut som muskulösa typer som i vissa fall i stort sätt bor i gym!

En civil/kamera fri/mobilfri nyårsafton

En av lärdomarna jag forsätter att öva på är att i vissa tillfällen lönar det sig att koppla loss fotografen i mig och bara uppskatta stunden för vad den är!
Så på den sista dagen av 2011 så tog jag beslutet att kameran stannar hemma och det var en av de bästa beslut jag kunde ha tagit! Mellan förfest middagen med det underbara sällskapet till huvud festen med lika gott sällskap så passade jag på att öva på min social sida och fann att det var så mycket enklare att bara vara med och inte behöva tänka på att ta en enda bild!

Som bonus hjälp för att var ännu mer social visade det sig att det fanns ingen täckningen i lägenheten som huvudfesten höll till på och det uppskattades väldigt mycket från min sida.

Så med facit i hand blir det definivt fler kamerafria dagar där sällskapet är mycket viktigare än att ta en bild eller två!

Återupptäckten av Liseberg

Jag fick ett sms från en kompis under julhelgen om jag var intresserad av att göra ett besök till Liseberg och jag funderade en stund och till sist svarade ja för det var trots allt väldigt länge sedan jag besökte den platsen och jag var nyfiken på vad hur det såg ut nu.

På väg till mötespunkten funderade jag varför har det tagit så lång tid mellan besöken och svaret blev att jag har saknat rätt sällskap, Liseberg är trots allt en mycket kommersiell plats som uppmuntrar dig att spendera dina riksdaler och det är en sak jag är emot till viss att hela tiden pushas att vinna försöka 2kg kex choklad eller annan produkt och jag har känt att det måste finnas en annan anledning än kommersialismen att besöka dessa typer av platser.

Väl framme med mitt sällskap så möttes vi av en snyggt jul pyntad väg som ledde oss till mitten av Liseberg och eftersom vi båda kom in dit för att ta fina bilder så kopplade jag bort den kommersiella biten så pass att några av min finaste bilder skapats från detta besök.
Efter ett tag gick det förstås inte att ignorera den kommersiella biten men som tur var så hade jag gott sällskap så det gick utmärkt att fortsätta ta fina bilder och uppskatta Liseberg för sitt fina ljus!

Så nu kommer den stora frågan om detta besök fått mig att uppskatta denna hårt kommersiella plats så pass att det blir återbesök? Svaret är ja!
Jag kan till och med tänka mig att ge mig på försöka att vinna en sådan gigantisk 2kg godis förpackning och som andra stolt gå med den till centralstationen och invänta min buss hem!

Smartphones och sömnsvårigheter

Jag läste en studie som kom fram till att när man utsätter hjärnan vid läggdags för en ljusstark skärm från sin smartphone så slappnar inte hjärnan av lika lätt och detta lät först underligt men ju mer jag tänkte på det hela desto mer kom jag på att det stämmer du för fan!

Så jag gjorde ett experiment genom att flytta laddaran till mobilen ett par meter till mitt datorskrivbord och gick sedan på kvällen och lade mig.
WOW det var nu SÅ mycket enklare att somna för nu hade jag inte något att pilla på längre och detta hjälpte min hjärna att slappna av mycket snabbare, instant results!

Så för er som också känner att den period man ska sova blir kortare pga en apparat med väldigt ljus skärm testa detta, ni kommer att se ett positivt resultat också!

Vänner och sociala nätverk

Då och då notifierar min smartphone att någon av mina kontakter/vänner har checkat in på foursqare eller facebook places och detta är ett jättebra tillfälle att kolla om jag kan ta ett spontanträff med någon av dessa personer.
Det som är extra roligt är när någon från andra delar av sverige besöker Göteborg och om timingen stämmer så räcker det med att jag kommenterar deras incheckning och voila, ett spontant möte blir till!

Sedan går det inte att undvika nackdelarna att man hela tiden annonsera var man är och att om man får tro idioterna på Aftonskräpet/Expressen så blir folk konstant rånade/våldtagna/lemlestade/rånade...
Vad som egentligen händer är ett fåtal grova fall blir uppblåsta till höjden för sedan att sälja lösnummer och voila deras läsare får för sig att hela världen är hemsk och bör unvikas så mycket som möjligt!
Som tur är känns det som att folk är förståndiga och inte tror på sådan smörja så jag argumenterar på följande sätt:

1. Checka in när det känns bra, dvs låt inte behovet styra att det är det första du ska göra när du kommit till din destination.

2. Känns det inte bra så skippa incheckningen, detta ska vara en social sak och om du känner dig nere eller vill vara för dig själv lägg ner mobilen och ge dig själv en "me" stund.

3. Använd incheckningar som en metod att introducera nya och spännande möten, jag kan varmt rekommendera att på så sätt ge sig ut i den stora världen och utöka sin vänskapskrets!

4. Have fun!! Ja, viktigast av allt ha roligt och må bra för det är en stor del av belöningen att upptäcka nya platser och nya spännande vänner!